Vid faran för min indie-kredit kommer jag att erkänna att jag aldrig har varit ett betydande fan av ettåriga. Åtminstone inte med tanke på det efter “Be He Me” deras allra första skiva på Ace Fu -etiketten. Denna utgåva var fantastisk, men de nästa två var lite ljumma och två. Men nu, med “Count the Rings”, rusar bandet tillbaka med sofistikerade, skonsamma, ja-liknande indiepop som verkligen bryter ny mark. De hanterar ett “stort” ljud medan de aldrig verkar som något annat än ett litet band. Det är intimt dock majestätiskt-viktigt men inte självindulgent. Kreativa såväl som iögonfallande men inte lika kloka att främja lyssnaren. Förutom det bästa av allt är det inte två.
Detta band har inte låtit så bra på flera år.
Ögon i mörkret